Jo nu är det ju så att Camille alltid har det senaste skvallret... inte bara om kändisar utan även om mina egna kompisar...
Som ni säkert alla vet så brukar man ju träffa väldigt mycket nya folk när man börjar i sjuan/högstadiet, och dom första veckorna brukar det ju alltid slå lite gnistor om de flesta. Dagens ungdomar verkar inte ens behlva känna varandra i en månad innan dom är på väg att nästan hoppa i säng med en ny kille/tjej som man precis har träffat. Varför jag drar upp detta är just för att jag några vänner som lider av detta "kärlek-vidförsta-ögonkastet"-syndromet.  Jag tänker inte ge ut några namn... men inblandade personer har nog redan listat ut att det är dem jag pratar om.
Under min absolut hemska fjortisperiod upptäckte jag att vissa bara skiter i om dom aldrig har setts förut, man behöver inte ens säga hej utan man kan bara börja råhångla på direkten. Jag tycker att barn växer upp så snabbt. Jag som har äldre systrar kan ju se skillnaden från när dom va 13 år och nu när jag är 13 år. På deras tid så började man sminka sig så att det syntes vid 14-15 årsåldern nuförtiden så börjar vissa sminka sig redan när dom går i trean på fester (!?!?!) och i fyran till vardags. Jag började sminka mig så att det syntes lite mera när jag gick i femman, det tycker jag själv nästan är lite för tidigt. Fast egentligen så borde man ju kanske börja lite tidigare för att se lite proffesionell ut sen när man blir äldre. Men iallafall tillbaka till det här med att man inte lär känna folk tillräckligt innan man blir tillsammans. Jag har ett typiskt exempel... nämligen gullepluttarna Tessi & Wille, det höll inte riktigt mellan dem för att dom inte hade lärt känna varandra på riktigt. Sen nu idag så hade jag några vänner som gick hem till en av dem och kollade på film och gissa vad dom gjorde 90% av tiden?! jo sörni dom hånglade of course... och tjejerna kände varandra sen tidigare och killarna kände varandra sen tidigare, men dom kände inte alla varandra sen tidigare... ingen av dem hade någonsin pratat med det motsatta könet förrän för 3 veckor sen. Osso vips blir man kompisar och sen blir man tillsammans. Men grejen är den att om man inte trivs tillsammans då? och man vill fortsätta vara kompisar efter förhållandet går det verkligen för alla? Tänk om det bara blir pinsamt att se varandra i korridoren när ni möter varran. Det kanske inte alls blir som förut då man kunde krama varandra utan att dte va stelt eller något... tänk om du undviker ditt ex hela tiden medan dina kompisar är bästa vänner med dem? Vad hade du tänkt göra då?
Nu vet jag att några av er inblandade tänker: Men vi kommer ju att vara tillsammans förevigt, det är ju liksom vi föralltid...
Men jag tycker att om man säger det innan man har fyllt 16 år så är det liite,liite för tidigt att säga att "ooh vi kommer va tillsammans till döden" För tänk dom flesta ungdomar som säger att dom alltid kommer hålla fast vid den personen som dom är kära i @ the moment... fråga dom sedan när förhållandet är över. Då kommer personen nästan ångra att han/hon sa att de skulle vara tillsammans förevigt. Sen finns det ju självklart vissa undantag.Då personer som träffas när dom är 13 år gifter sig och blir gamla tillsammans. Men vid en så ung ålder är detta nästan omöjligt. Om du nu är så ruskigt kär i någon... tänk efter, kommer detta verkligen hålla förevigt? Om jag blir gravid och han visar sig vara pappan, skulle jag behålla barnet då? Kan jag se en framtid med den här personen? osv. I unga tonåren gör man väldigt snabba val... och vissa av dom här valen kommer du förmodligen ångra när du blir äldre. Till exempel, du kanske ångrar att du sminkade dig på ett visst sätt, tog hål i näsan, provade rökning, osv. Det finns massor med exempel. Visst tycker jag att ungdomar ska roa sig och testa på nya saker, men jag tycker inte att dom ska hasta med för snabba beslut.


Puss&Kram

Camille Josephine Kerstin Margareta